söndag 18 april 2010

Vulkaner och barbecue

Fuji för två veckor sedan, tycker det var en passande bild nu när när himlen är full med vulkanaska. Fuji är en sovande vulkan och har inte haft utbrott på många många år.

Nu är vi tillbaka i Gotemba hos min morbror och jag kan återigen läsa mail men det går fortfarande inte att skicka mail. På onsdag var det tänkt att vi skulle åka hem men som ni vet så ser det lite mörkt ut på himmelen just nu. Lite konstigt känns det att inte veta när man kommer att kunna flyga hem men man vill ju att de är försiktiga så det inte händer något allvarligt. Jag väntar hellre några dagar längre för att vara säker på att jag kommer hem ordentligt. Vi skall ringa flygbolaget imorgon och fråga om det är någon idé att åka ut till flygplatsen. Vi vill ju inte sitta på en flygplats med tre barn i flera dagar. Hellre några trevliga dagar här än där och dessutom vi vet ju inte hur turordningen är när det gäller flygen. Jag vet att jag skrivit att jag skulle kunna bo här ett tag men detta kom så fort och utan en plan och budget. Om några veckor är det Galleri hemsytt och jag måste hem och sy till det och Kenneth har ett jobb som väntar. Men det finns värre saker och vi får göra det bästa av situationen och passa på att se och göra det vi inte hunnit. För med tre små barn tar allt lite längre tid än beräknat....


I dag var vi bjudna på barbecue på en japansk campingplats/naturpark och barnen har lekt och haft roligt med många japanska barn. Bilden ovan visar grillen innan vi börjar och i mitten av bordet lägger man i kolen sedan lägger man på ett galler eller en plåt som ingår i hyran sedan är det bara att grilla och äta.

Det grillades en hel del bl a korv, kött, kyckling köttbullar, fisk, räkor, bläckfisk och yakisoba
(nudlar med vitkål, lök och kött eller skaldjur). De grillade även gristarmar och det kunde jag inte äta. Jag äter och provar gärna ny mat men det var nog bland det värsta jag ätit (eller jag kan inte direkt påstå att jag ätit, jag försökte bita av en bit av den sega tarmen men det kom bara ut massa äcklig saft som smakade ruttet). Det till och med luktade illa då de grillades. De grillade även tunga och det provade jag inte ens eftersom man såg små tungfjäll på den som taggarna på taggsvampen. Nu kan jag bocka av tarmar, hela råa minibläckfiskar och rå fisklivmoder som jag åt på rullbandsushi. Inga höga poäng får de men jag har i alla fall provat.

Området där vi grillade var så fint höga träd och små floder. Tittar ni noga på bilden ser ni Elliot mitt i bilden på stenarna som ligger i vattnet på ån.

Jag tror att det har varit den roligaste dagen på hela resan för barnen, till och med roligare än Disneyland i Tokyo. Att få leka som man vill med andra barn och utan vuxnas tråkiga regler som att sitta still på tåget, inte springa, inte peta på allt man ser, inte hoppa runt utan helt enkelt ses men inte höras. Mina minnen från Japan då jag var lite är hur vi lekte och fångade insekter, fiskar och krabbor i alla de små åarna runt risfälten. Tänk att de kan leka trots att de inte kan prata med varandra. Efter grillningen var vi och fikade hemma hos en av familjerna och ingen av barnen ville hem. De lekt ute och inne och var totalt 10 barn i ungefär samma åldrar. Och jag hoppas att de kommer att ha samma fina minnen som jag har när de blir äldre och att de vill resa tillbaka. Om vi blir kvar kanske det blir fler sådana här dagar innan vi åker hem.

Återkommer när jag har mer koll på hemresan.

11 kommentarer:

  1. Det låter verkligen underbart härligt, äckligt (maten då alltså), häftigt men oxå jobbigt!! Ja vem hade kunnat tro att ett stort askmoln kanske kommer att sätta stopp för er hemfärd...inte jag iaf. Hoppas att allt går bra och att ni får komma hem snart.

    SvaraRadera
  2. Det låter som en superhärlig dag för barnen! De är ju så fascinerande öppna för saker de där små och varken språk eller annat kommer i vägen. Underbart! :)

    Jag hoppas att ni kommer hem ordentligt snart så ni hinner med era saker här hemma, men annars verkar det ju inte direkt gå någon nöd på er!
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  3. Ja tänk hur barn kan finna varandra utan att ha ord att använda. Ni verkar ha haft en underbar resa men jag kan tänka mig hur ovisst det måste vara inför hemresan.
    Kram Cia

    SvaraRadera
  4. Vilken fin bild på Fuji... Vilken underbar resa du gör och har gjort. Synd om askan sätter käppar i hjulet för ett bra slut. Även om man kanske kunde stanna så vill man ju på ett sätt hem när man har tänkt det. Jag, som har hund, skulle få totalt fnatt om planet inte gick när jag skulle hem... Jag önskar dig en fantastisk sista slutspurt på resan och jag hoppas att ni får åka som planerat, utan för stora dröjsmål. Ha det gött!!!

    SvaraRadera
  5. Hej Mia!
    Vad modigt av dig att smaka på de där gristarmarna, det hade jag inte klarat, hihi!

    Vilka härliga minnen barnen kommer att ha från er resa, hoppas nu det löser sig med hemresan, tänk vad den där vulkanaskan har ställt till det!

    Kraam Jenny

    SvaraRadera
  6. Hmm... jag som är lite "känselmagad" läste fortare än vanligt över vissa delar av din text idag... du är modig du! Men det är väl då man får ut som mest av sin resa förstås, när man vågar vara öppen i sinnet och prova det okända (fast jag vet var min gräns går ^-^)
    Hoppas det ordnar sig bra med hemresan, och att ni får några härliga dagar till dessförinnan!

    SvaraRadera
  7. Det känns som att jag också var där då jag känner igen historierna du berättar =) Har alltid velat åka till Japan och det kan jag inte skylla på någon annan än dig.

    Det låter som att ni haft en underbar resa och att ni har det bra just nu så njut av den tiden ni har kvar och se det som att någon ville att ni skulle få njuta lite extra. Jobbet coh kläderna kommer att tas om hand. Man lever bara en gång så det är lika bra att njuta av det!

    SvaraRadera
  8. Vad tråkigt att äventyret börjar närma sig sitt slut, men minnena har ni ju med er i alla fall.

    Det har varit underbara bilder du visat under hela resan och jag som är lite hemmasjuk inponeras över att ni vågar resa så långt.

    Ni kommer säkert att ha blandad känslor med att komma hem men nu har ni ju den svenska sommaren att längta efter. =)

    Hoppas att allt ordnar sig med resa.

    Kramar,
    Maria

    SvaraRadera
  9. Vad synd att vulkanutbrottet kom just när ni ska hem! Vilken otrolig otur. Det är lite som när jag var i USA, den 11 september om du förstår vad jag menar... Inte ett plan så långt ögat kunde nå! Man får helt enkelt försöka göra det bästa av situationen. Det man inte kan förändra är lika bra att acceptera.

    Det är en bloggträff den 27 april på Ulriksdal, men du kanske inte ens har kommit hem till dess... Info om den finns på Lottens sida Lottens vita och gröna. En trädgårdsträff kan man nog kalla det för. Jag ska i alla fall dit. Ta hand om er!
    Kram/ Anna

    SvaraRadera
  10. Jag hoppas att det löser sig till det bästa när det gäller er hemresa. Känns som om du har rätt inställning och kommer att göra det bästa av situationen. Lika bra att njuta medans ni är där och på detta sätt kanske du hinner smaka ngn delikatess ;)
    Var rädda om er!
    Kram Mimmi

    SvaraRadera
  11. Här har jag helt missat att du är borta, i Japan dessutom. Måste genast sätta mig och läsa igenom hela din resa. Ser att du sett körsbärsblomningen i Tokoyo, blir inte så lite avundsjuk, det har länge varit ett drömresemål, funderar faktiskt att åka till nästa vår.
    Förstår att ni vill komma hem men det kan inte vara SÅ farligt att bli kvar i Japan, va? *Fniss*
    Ha det så bra.
    Camilla

    SvaraRadera

Tack för att du skriver något det gör mig glad!!!