Sypuffen äntligen färdigklädd

Tänkt att man skjuter upp saker så mycket när det egentligen går ganska fort. Tre sömmar sedan var det bara att trä på puffen, spika och sy fast lite dekoration i form av...


...lite tvinnat band som legat i sypyffen sedan bröllopet. Jag hade nämligen en annan klänning under festen då jag kände att brudklänningen inte var så bekväm ("vill man vara fin får man lida pin" gäller inte mig).

Lite gammal ärvd spets som fick skarvas då det endast fanns tre korta bitar av den. Insidan får ni se en annan dag, när jag hittat gångjärnet som håller ihop locket och puffen. Dessutom har jag inte bestämt mig för hur jag ska göra med insidan, måla vit eller låta vara träfärgad?

Var puffen ska få bo har jag inte bestämt mig för eftersom det känns lite synd att ställa in den i sovrummet när den blivit så fin. Samtidigt är den inte praktisk att ha i vardagsrummet med små barns kladdiga händer. Tills vidare står den i alla fall stå i sovrummet.

En före bild kan ni hitta här.

Då var det sjukstuga hemma hos oss nu. Två av barnen har feber, snuva och hosta och ligger på varsin sida av soffan sedan tre dagar. Jag trodde ett tag att jag också smittats men det var nog bara slöhet då jag hela dagen igår låg i soffan med sjuklingarna för att jag tyckte så synd om dem. Idag är jag uppe och fixar igen. Tur att K har halvdag, för att vara instängd i tre dagar med sjuka människor är inte roligt varken för mig eller en frisk sjuåring med spring i benen.