En muffinburk

Jag är jättedålig på att komma ihåg när andra fyller år. Jag kan gå runt dagarna innan och tänka att jag inte ska glömma bort födelsedagen och så kommer den och då har det fallit i glömska. Tänker varje år att jag skulle köpa en födelsedagskalender, en sådan där det bara är månader och datum och sen fyller man i vem som fyller år på den lilla raden. Så alla ni vars födelsedag jag brukar glömma bort - jag kommer alltid ihåg dem fast alldeles för tidigt.

I går var det en sån födelsedagen där personen fyllde år, som jag förstås glömde bort trots att jag har tänkt på det tidigare. Vi umgås en del,  faktiskt väldigt ofta då våra barn är vänner och det är så vi lärt känna varandra. (Det känns som man umgås mer med sina barns kompisars föräldrar än sina gamla kompisar, men så länge de är trevliga gör det inget). Vi firar egentligen inte varandra men ett litet meddelade kan man ju alltid skicka. Vi ringde till dem då  Elliot ville leka, pratar lite om huset de tittat på, lägger på luren och pojken kommer över. Vi frågar vad han gjort i dag och han säger att hans mamma fyller år.

Eftersom det nu fanns möjlighet att ge något då vi skulle träffas igen när kompisen hämtades slängde jag ihop något snabbt.... väldigt snabbt.

Vad hade vi hemma? Skulle jag ställa mig och baka och så fall vad? Muffins fanns det färdiga i frysen det blir perfekt och det är ju det där underbara saffransmuffinsen. Yoghurt, florsocker och lingon. Pysselskåpet är fullt av färdiga pompoms,  garn, glasburkar och tårtpapper. Vips så blev det en fin födelsedagsmuffinsburk (pust vilket långt ord). Dock bara för en person men de hade nog massa annat mer att äta och det var mer som ett roligare textmeddelande när vi ändå skulle träffas.

Hur kom jag på det här? Jo, mor min skulle få smaka på den goda saffransmuffinsen i julas och jag behövde förvara den i något när jag skulle åka till henne. En glasburk blir bra, lagom hög och bred helt enkelt perfekt för en muffins. När jag skulle lägga ner den insåg jag att det skulle vara svårt att få ner och upp den. Därför tog jag en snittpinne och stack ner i mitten på muffinsen och det problemet var löst. 

Och förresten tar jag nog tillbaka varningen på de där cakepopsen. De smakade visst inte så illa efter att jag ätit några stycken. Jag har nog övertalat smaklökarna att de är väldigt goda även om barnen fortfarande inte är stormförtjusta. För kasta dem kan jag ju inte göra...

Önskar er en härlig ny vecka!