Ett år kraschade jag två speglar. Det betyder ju sju års olycka har jag hört. Men hur blir det när man lyckas med två inom några månader? Komme turen tillbaka lite som det där "vänd-kortet" när man spelar Uno? Jag hoppas på det och återanvänder de kraschade speglarnas stommar och hoppas ännu lite till att det ska få den eventuella oturen att liksom hoppa tillbaka.
Det här var en spegel som vi ärvt av Kenneths mormor så lite ledsen blev jag när jag en dag hittade den kraschad bakom hammocken. Den låg kvar där i en väldans många månader, tills Kenneth en dag plockade upp skärvorna i våras. Sedan har ramen bara stått ute och väntat, tills dagen jag kom på att den skulle bli perfekt som menytavla till lekstugan.
Jag sågade till en bit av den oljehärdade plattan vi hade kvar efter lekstugebygget. Målade fyra lager med griffeltavelfärg och satte i den. Inte alls så krångligt men tid tog det ändå. Ni vet, många små moment förvandlar något ganska enkelt till ett jätteprojekt.
Nu hänger den där och väntar tills barnen får för sig att leka café. Vilket blir snart hoppas jag!
precis en sådan där spegel hade min mormor också när jag var liten, och jag minns att jag tyckte att den var så vacker... Vilken tur att din fick ett nytt liv, fiffigt av dej!
SvaraRaderaÅh, så snofsigt!
SvaraRaderaSå himlans fint!
SvaraRaderaGrymt snyggt!
SvaraRadera