torsdag 28 november 2013

Han behövde byxor....



Han behövde byxor så jag sydde ett par av en gammal luvtröja vi fått, som varken passade maken eller äldsta sonen i storlek. Gylfdetalj, knälappar och bakfickor syddes fast med avigsidan upp. Ärmmuddarna och nederkanten på luvtröjan återanvändes de också. Men det var lite urtvättat och solblekt så jag vände ut och in på dem.

Sen har vi ju det där med bebisfötter. Hur söta är de inte? Sådär runda och goa som man liksom aldrig kan sluta pussa på. Eller prutta på och låtsas att de luktar fotsvett så som barnens farmor brukade göra när de andra var små. 

-Usch, vad det luktar fossesvette! 

Sen skrattar man lite och gör om det. Ja inte behövs det mycket för att göra en sån liten på gott humör. Och egentligen är de ju inte så värst jobbiga att ta hand om förutom att man nästan måste vara nära dem hela tiden. Elliot tycker att det är konstigt att en så liten person kan kräva så mycket. Jag undrade vad han menade med det och han svarade att någon måste ju vara med honom hela tiden.  Det är ju så sant även om han nu faktiskt ibland kryper iväg till andra rum själv, även om det blir en del bärande fortfarande. Men snart är det slut på det. Så jag passar på att mysa och bära på honom så mycket jag bara kan.....

7 kommentarer:

  1. Bästa sortens återvinning!

    Och vad kul att du också har hus på gång. Mina sitter inte fast i väggen utan vi lutar dom bara mot väggen när det är lekdags.

    SvaraRadera
  2. Äntligen har jag hittat hit igen! Nu är det dags att börja följa dig så jag inte tappar bort dig igen ;)
    Jag tycker liksom om allt du gör! Tapeten är ljuvlig, koftan är supersöt för att inte tala om de små söta fötterna som jag kan kännadoften av ända hit! Kram carolina

    SvaraRadera
  3. Vilka fina byxor! Och visst är det konstigt hur något så gulligt och underbart kan växa och blir så fult och lukta så illa? ;) Jag älskar bebisfötter och har alltid gjort!
    Jag kan inte heller sluta förundras över hur mycket tid de små tar i anspråk. Även om Ullharen är väldigt "lätt" så är det som om en del av hjärnan är konstant vikt åt honom och den delen kopplar liksom aldrig av. Vilket gör att man inte alls får så mycket gjort som jag trodde att jag skulle under mammaledigheten. Men, men, pyssla kan jag ju göra sen, snusa bebisnacke varar inte för evigt! :)

    SvaraRadera
  4. Knappt man tror att byxorna varit en huvis! Gulligt med lite "gubbiga" brallor till den lille. Så fina!

    SvaraRadera
  5. Så tuffa byxor! Skulle jag vilja ha till vår 3-åring. Tycker det är svårt att hitta tuffa, mjuka byxor till pojkar.
    På tal om bärande så är jag glad att slippa det nu. Vår kille vägde normala 3500 g när han föddes men det enda jag gjorde, kändes det som, var att amma honom. Han vill äta jämt, så vid två månader vägde han 8 kg. Det var tungt att bära på! Kan tillägga att han ser helt normal ut i dag, ha ha...
    //bara anna
    annacecar.blogspot.com

    SvaraRadera
  6. Ja, mys ivag med din lille, med de søte små babyføttene!
    Fin bukse han har ft:)

    SvaraRadera
  7. Men wow! Vad snygga de var! Vad kul att jag hittade hit :-) Ses igen!

    SvaraRadera

Tack för att du skriver något det gör mig glad!!!