söndag 18 maj 2014

En stenig väg till lekstugan


Där står det vita lilla huset. På en gammal plats som tidigare mest var en skräphörna. Vår tomt är inte så stor och vi har verkligen klämt in den så nära gränsen som det går för att ta vara på varje liten kvadratmeter. När den bakre kortväggen skulle sättas upp var det lite trångt! Cirka 20 cm finns det att röra sig på och ni kan ju tänka er hur det var att spika och måla där. 

Nu är allt det där stora jobbet gjort och målning och inredning är det som återstår. Ritningen hittade vi på nätet och med hjälp av en video på YouTube lyckades vi få i hop det lilla huset. Vårt första husbygge tillsammans... 

Och tillsammans har vi varit nu i 17 år, just idag faktiskt. Det är ju en en väldans massa år., nästan halva våra liv. Vi är dåliga på att fira de där dagarna och ibland glömmer vi bort dem. Inte för att vi inte tycker det är viktigt men mer att vi är så väldigt nöjda med livet som det är och inte känner att vi alltid måste fira vid speciella tillfällen. 

Vi firar och festar till det när vi känner för det helt enkelt. Och visst är allt inte jättebra hela tiden men det är ju så livet, många glada stunder varvas med några mindre roliga stunder. Förra året var ju ett sorgeår med nära och kära som gick bort och åren innan när min far tog så mycket av vår tid. Men på något sätt så glömmer man bort allt så fort. Jag tänker att jag ska skriva lite om de där jobbiga åren när min pappa inte mådde bra men nu märker jag att många tråkiga minnen gått förlorade. Det är som att man inte har plats för allt i huvudet, som att hjärnan väljer vad som ska stanna kvar och vad ska bort. 

Just nu är jag i alla fall fylld med glada minnen och hoppas att det bara blir många glada år framöver. Men jag vill ju inte glömma allt det tråkiga heller för det lär mig att uppskatta allt bra man har.

6 kommentarer:

  1. Så mysigt det ser ut, det lilla huset!
    Och visst är det som du skriver, att det sorgsna ofta bleknar bort, men det gör kanske inte så mycket? Hellre fyller jag min minnesbank med ljusa, glada minnen. Stunderna som gör livet värt att leva!

    SvaraRadera
  2. Vilken gullig liten stuga. Vilka härliga bilder du har på din blogg. Ha en bra dag.

    SvaraRadera
  3. Vad fint det blev! Vilket jobb ni gjort och sedan vill jag bara säga att ni är en förebild för många!

    SvaraRadera
  4. Gratulerer med 17 år sammen! Viktig å glede seg over ting i livet, selv om det også er tunge stunder innimellom.

    Og så fint lekehus:)

    SvaraRadera
  5. Det kanske är som folk säger att det är med förlossningssmärta? Att man glömmer det onda för annars skulle det inte bli fler barn. Man glömmer det jobbiga i livet för att orka fortsätta leva.
    Ert skräphörn ser väldigt fint ut nu och grattis till de 17 åren!

    SvaraRadera
  6. Vad fin lekstugan blev! Nu är det roligaste kvar att måla och inreda! :-). Grattis till era 17 år!

    SvaraRadera

Tack för att du skriver något det gör mig glad!!!